Mycket kunde också ha hjälpt mig

Om jag inte vore så envis

Jag ville avsluta de

Men det slutade att jag stannade i säng med dig

Helt ärligt 

Jag kunde ha gett mer

Jag kunde ha ljugit mer

Du önskar jag kunde mogna 

Och inse mina fel

Men med dig så gjorde jag alltid rätt

För dig, tills du verkligen fick mig att hata dig.

Men du säger att du älskar mig, trots alla dessa år, finner du någonstans att jag förtjänar din kärlek. De får mig och börja fundera, vafan jag egentligen är för dig. Jag är omogen och mina handlingar jag gjort har slutat med att folk ifrågasatt varför du ens stannat och försökt med mig. Men jag var den där coola flickvännen under så många år. Kunde göra andra tjejer avundsjuka över hur lugn jag var. Bara det fick mig att växa på fel sätt. Kanske därför jag gjorde uppror och ville bryta allt. Vem vet, jag var sjuk i droger... Jag visste nog inte alls bättre då. 

Men nu är du sjukt vilsen, din själ vill inte ens stanna. Jag kan faktiskt inte förstå varför du aldrig ger dig av, ber mig dra. Hur kan du förlåta mig för allt? Enligt dig är jag ju självisk och du önskar mig inge gott, tills du är förgiftad och känner att all kärlek du hade för din flickvän gavs åt mig. Du lever i de förflutna, och önskar att jag kunde hitta tillbaka till dig, växa som person och bli den jag en gång var mot dig. Jag kommer aldrig älska dig igen, och ju mer du försöker desto mer illa vill jag dig. Du får kalla mig kall, hur du än ser det så känner jag mig varm i den jag är.. Jag har gett dig svaren så många gånger, jag kan inte rädda dig själv ifrån mig , jag blev galen och arg av så många anledningar. Tycker inte ett dugg synd om dig, jag vill att du går vidare och låter mig få vara den jag idag är. Jag inget och vara kär i, jag är inte den jag en gång va, jag kommer tillslut finna min frid och bli kär, men aldrig med dig

Aldrig i dig.